Hur fungerar en bergvärmepump?

Att borra för bergvärme i Stockholm med omnejd blir allt populärare. Bergvärme är en modern och klimatsmart uppvärmningsteknik som dessutom går snabbt att installera. Berggrunden i Stockholmsområdet håller ungefär +6,5ºC året om, vilket gör bergvärmen till en stabil och pålitlig värmekälla. Det är solen som värmer upp berggrunden, och dess isolerande egenskaper gör att värmen håller sig jämnt fördelad över året. Men 6,5ºC låter inte särskilt varmt, hur kan det räcka för att värma upp en medelstor villa året runt? Lösningen finns i den snillrika bergvärmepumpen.

Värmepumpar är konstruerade för att utvinna lagrad solenergi i form av värme och mångdubbla den så att det blir tillräckligt för att värma upp ett hus. Värmepumpar finns förutom för bergvärme även för sjövatten, luft och jord men det är bergvärme som ger den effektivaste och jämnaste utvinningen.

Installation

Innan en bergvärmepump installeras måste man borra ett djup hål ner till berget. Hur djupt man måste borra varierar förstås, men i Stockholm är det vanligt att man får borra mellan 100 och 200  meter. Det går förhållandevis fort att borra ett hål, vanligtvis en dag. Oftast räcker det med ett hål, men har du ett större hus med stor energiåtgång kan det behövas två hål. Det bör då vara åtminstone 20 meter mellan hålen för att inte berget ska kylas ner för mycket. Din installatör gör en besiktning av huset och tomten i god tid innan för att kunna beräkna och optimera bergvärmesystemet efter dina behov. När hålet är borrat installeras värmepumpen i huset, och en så kallad kollektorslinga leds ner i borrhålet. Detta tar också ungefär en dag.

Funktion

Kollektorslingan är fylld med en kollektorvätska, alltså en vätska som ”samlar in” värmen från berggrunden och leder den upp igen till värmepumpen. Vätskan består ofta av ca 30% etanol och resten vatten. Poängen med vätskan är att den inte kan frysa och att den leder värme. När vätskan leds in till värmepumpen igen kommer den till en värmeväxlare. Där kommer den nära en annan sluten slinga som innehåller ett iskallt så kallat köldmedium, ofta bestående av exempelvis kolväte.

När köldmediet kommer i närheten av kollektorvätskan värms det upp något och förångas. I gasform kommer nu köldmediet till en kompressor som pressar ihop gasen och ytterligare höjer dess temperatur.

Nästa steg på färden är ytterligare en värmeväxlare, en så kallad kondensor. Här överförs värmen från det nu varma köldmediet till husets värmesystem, som är vattenbaserat och går till husets radiatorer och varmvattenberedare. När köldmediet så har avgett sin värme leds det genom en expansionsventil som sänker trycket och gör det iskallt igen.

Livslängd

Ett slutet system alltså, men ingen evighetsmaskin. För att kunna driva värmeväxlare och andra delar behövs en liten mängd el. Det är dock inga större behov vi talar om och påverkar inte husets elåtgång nämnvärt.

Vid normal drift håller en bergvärmepump  i ungefär 25 år innan det är dags att byta. Men redan efter ett par år har den betalat sig och reducerat energikostnaderna med upp till 80% jämfört med el eller olja. Man behöver inte heller oroa sig för att värmen i berget ska ta slut, det tillförs ständigt ny värme till området kring borrhålet. Dock brukar värmen i berget stabilisera sig kring ca en grad svalare än innan man borrade hålet.

Att installera bergvärme går fort, installationskostnaden är hög men betalar sig redan efter ett par år.  Kort sagt är bergvärme både det effektivaste och miljövänligaste sättet att värma upp sitt hus. Modernt, var ordet.

18 okt 2017